Beräkningsexempel:

Antag att en fastighetsägaren har genomfört energiåtgärder som ska minska energianvändningen med 20 kWh/kvm och att detta ska verifieras (följas upp) med s.k. energiprestanda enligt Svebys anvisningar (branschstandard för verifiering av energianvändning med energiprestanda). Vidare antas att beräkningarna ger samma osäkerheter som Svebys beräkningstävling (se tidigare nyhet).

Före åtgärd (projekteringsskedet) fastställs energiprestanda och två st olika personer gör beräkningarna med olika programvaror. Beräkning nr 1 ger 142 kWh/kvm och beräkning nr 2 ger 67 kWh/kvm.

Den verkliga besparingen är 20 kWh/kvm (enligt en teknisk beräkning)

I driftskedet fastställs energiprestanda. Beräkning nr 3 ger 93 (113-20) kWh/kvm och beräkning nr 4 ger 50 (70-20) kWh/kvm.

Vad blir utfallet i en ytterlighet?

Om beräkning nr 1 används för att fastställa energiprestanda före och beräkning nr 4 efter ger detta utfallet 142-50 = 92 dvs. att energiprestandan minskat med 92 kWh/kvm eller med 65 % (142-50/142), se bild nedan.

Om beräkning nr 2 används för att fastställa energiprestanda före och beräkning nr 3 efter ger detta ger utfallet 67 - 93 = - 26 dvs. att energiprestandan ökat med 26 kWh/kvm eller med 39 % (67-93/67), se bild nedan.

En säkerhetsmarginal accepteras normalt när energiprestanda fastställs. Storleken på denna diskuteras men brukar ofta anges till minst 10 %. Detta innebär i en ytterlighet att vid uppföljning kan 20 % accepteras (-10% före och +10% efter). Detta kan motsvara ett energiprojekts hela besparing.

Slutsats

Besparingen kan ofta inte urskiljas vid verifiering med dagens metoder. Hela den tekniska och ekonomiska besparingen riskerar att "drunkna" i osäkerheterna. För en normal kommun som använder energi i storleksordningen 25-30 miljoner kr motsvarar en % ca 250 000 kr så blir blir konsekvenserna stora, speciellt om avtal tecknas som innehåller ekonomiska åtaganden kopplat till energianvändningen.